| Betänkande |
 |
|
Kulturdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Östersjöns författar- och översättarcentrum
Yttrande
2009-05-18
SOU 2009:16 Betänkande av kulturutredningen
Östersjöns författar- och översättarcentrum är en internationell arbets- och mötesplats som grundades 1993 efter en historisk författarkryssning 1992 med fartyget ”Konstantin Simonov” tillkommen på svenskt och ryskt initiativ och med deltagande av samtliga författar- och översättarorganisationer i Norden och Östersjöregionen. Under tre veckor diskuterade över 300 författare och översättare litteraturens och läsandets villkor runt vårt gemensamma innanhav. Valet av just Gotland som permanent kulturmötesplats föregicks av en livlig diskussion där bl.a. Kalmar, St Petersburg och Åland nämndes som alternativ. Men tack vare landshövdingen på Gotland, Thorsten Andersson, och vår dåvarande kulturminister Birgit Friggebo och en engagerad gotländsk kommunledning etablerades Östersjöns författar- och översättarcentrum på Gotland. Bakom beslutet stod då Sveriges riksdag, som uppdrog åt kulturrådet att stödja verksamheten,
Sedan starten har centret välkomnat över 3200 författare och översättare från alla världens hörn. I gästnätter omräknat blir det 48 000 och i böcker innebär detta att minst 3000 verk skrivits eller översatts på BCWT under dess 16-åriga historia. Centret har bl a genomfört 15 internationella poesifestivaler, åtskilliga översättarworkshops med diversa språkkonstellationer, varit värd och arrangör för UNESCO- och Östersjökonferenser och är en internationellt erkänd institution med långsiktigt och välförankrat samarbete i såväl Östersjöregionen och Norden som hela Europa. ÖFÖC har varit internationell förebild för organisationer världen över. ÖFÖC står sedan 1996 under UNESCOs beskydd
Med detta som utgångspunkt och mot denna bakgrund kommer vi att pröva några av utredningens förslag och resonemang avseende ÖFÖCs mål och verksamhet som i sig utgör en allmänt lärorik fallstudie ur kulturpolitiskt perspektiv.
Enligt utredningens grundanalys kan ÖFÖC räknas till kulturinstitutioner med statligt åtagande, eller statsstödda kulturinstitutioner. Vi instämmer i denna definition och anser att ÖFÖCs verksamhet är av sådan nationell och internationell dignitet att den skall fortsätta att vara en nationell och inte bara en kommunal angelägenhet ( ÖFÖC utgör en betydelsefull del i det internationella konstnärsbaserade utbytet och vår ställning gör det nödvändigt att Sverige tar ett fortsatt nationellt ansvar för detta utbyte.)
I övrigt anser vi att den mångfald av organisationer, stiftelser, kulturinstitutioner som präglar kulturlivet är Sveriges styrka som ett kulturland som gett utrymme och stöd till många medborgarinitiativ.
ÖFÖC utgör en intressant ”fallstudie” om en framgångsrik modell för internationell verksamhet med sin unika tillkomst, sina renodlade internationella perspektiv, sitt enkla och tydliga koncept samt handfasta mål och syften. Integriteten av denna unika konstruktion säkrades från början av stiftarna – Sveriges författarförbund, Länsstyrelsen på Gotland och Gotlands kommun samt de medverkande internationella författarförbunden - genom att förse verksamheten med verktyg bärande på inbyggda mekanismer för konstant förnyelse och internationellt engagemang.
Verksamheten har sedan start alltid drivits med utgångspunkt från att centret är ett internationellt centrum som skall styras av brukarna – författarna och översättarna i regionen. ÖFÖCs internationella och nationella roll manifesteras bl a genom att majoriteten av centrets styrelse rekryteras från författar- och översättarorganisationer i regionen. Centret har också erhållit internationell status genom sin anknytning till UNESCO och Unesco’s mål – Kunskap och kultur för fred och förståelse har också varit ÖFÖCs ledstjärna. Sedan Hässelby slott avvecklats som nordisk kulturhuvudstad i Norden har det nordiska författarutbytet blivit en hörnpelare i ÖFÖC:s verksamhet.
Internationellt kultursamarbete och utbyte har ständigt utvecklats och blivit en integrerad del av många verksamheter. Vi tycker att både samarbete och utbyte borde stödjas och främjas och det finns ingen anledning att ”offra” det ena för det andra. Kulturens betydelse för umgänget mellan nationer växer och Sveriges utrikespolitiska läge kräver ökad aktivitet för att landet skall kunna bibehålla en aktiv roll i det internationella samarbetet.
Centret vill i det sammanhanget understryka vikten av att det internationella kulturutbytet utvecklas utifrån kulturlivets egna förutsättningar och behov samt att ett långsiktigt perspektiv i sammanhanget är av central betydelse. I takt med att verksamheten vuxit i omfattning har ÖFÖC blivit allt mer beroende av olika former av projektstöd. Centret har fått värdefulla bidrag från bland annat EU utan vilka den nuvarande verksamheten inte kunnat upprätthållas.
Samtidigt har man kunnat konstatera att arbetet med att ansöka om, administrera och redovisa ett stort antal relativt kortsiktiga projekt tagit en allt större del av personalens tid i anspråk vilket hotar deras möjligheter att ägna sig åt centrets kärnverksamhet. ÖFÖC vill därför i sammanhanget betona vikten av ett långsiktigt perspektiv och en genomtänkt balans mellan långsiktig och kortsiktig finansiering. Vi ställer oss positiva till en möjlighet för ett verksamhetskontrakt med flerårig giltighetstid
Ett fördjupat samspel mellan stat, landsting och kommun bidrar till ett ökat engagemang och kompetensutveckling av samtliga parter och är också tilltalande ur ett allmänt demokratiskt perspektiv.
ÖFÖCs tillkomst är ett sådant lyckat och framsynt resultat av en strategisk kulturpolitisk dialog mellan upphovsmännen, staten och regionen
Samverkan med staten kan verka utvecklande och stimulerande för regioner. Regioner ser mer och mer kultur som en viktig faktor och inte minst för regionalutveckling och regional tillväxt. Trots denna insikt är det redan idag svårare och svårare för regionerna, i synnerhet de mindre, att medfinansiera villkorliga statliga bidrag till det regionala kulturlivet.
Den föreslagna portföljmodellen går bl.a. ut på att staten och regionen enas om vilken verksamhet som ska ha pengar och vilka mål som ska uppfyllas och ingår ett avtal om det. Därefter får regionen avgöra vilka som ska få ta del av de statliga pengarna.
Fråga om ett ökat samspel mellan staten och kommunen och dess konsekvenser har för ÖFÖCs del aktualiserats medan betänkandet varit på remissrundan.
Kulturrådet och Gotlands kommun har nyligen undertecknat en avsiktsförklaring för samverkan.ÖFÖC har inte på något sätt varit involverat i (det rekordsnabba) framtagandet av den aktuella överenskommelsen mellan Kulturrådet och Gotlands kommun. Vi fann att det material som man fått ta del av kan tolkas som om Kulturrådet och Gotlands kommun skulle önska genomföra stora förändringar av centrets huvudmannaskap och verksamhetens inriktning samt att verksamheten framgent i ökad utsträckning skall styras utifrån lokalpolitiska överväganden. Detta är frågor som enligt styrelsens uppfattning måste diskuteras med de organisationer som står bakom ÖFÖC. Till dessa organisationer räknas förutom Sveriges författarförbund, medlemsförbunden, Gotlands kommun och Länsstyrelsen i Gotlands län även det nordisk-baltiska författar- och översättarkollektivet.
Avsiktsförklaringen om samverkan visar parternas intentioner att säkra ÖFÖC:s existens. Samtidigt konstateras det i avsiktsförklaringen att ÖFÖC är en regional institution och parterna ”ska genom kunskapsuppbyggnad stärka och utveckla Gotlands möjligheter som en internationell kulturmötesplats med särskilt fokus på Östersjöregionen. Detta innebär i första hand att utveckla och förtydliga uppdrag och roll för de tre internationella centrumbildningarna för musik, litteratur resp. bildkonst samt att undersöka på vilket sätt dessa kan ges en tydlig och ökad roll i statens Östersjösatsningar. ”
Eftersom ”centrum” alltid definieras av periferin är ÖFÖC idag en internationellt erkänd institution som till skillnad från liknande institutioner, såväl i grannskapet som runt om i Europa, inte enbart fokuserar på samarbetet mellan den egna nationen och omvärlden utan utgör en plattform för multilateralt kulturutbyte. Om samverkan innebär att centrets uppgift reduceras till att utveckla Gotlands möjligheter som en internationell mötesplats och uppdragen utvecklas och förtydligas med detta som utgångspunkt kommer verksamheten således att förlora sin identitet.
ÖFÖC riskerar att underordnas instrumentella tillväxtbehov på bekostnad av nationella kulturella, konstnärliga och t o m utrikespolitiska mål.
Det är viktigt att förstå att ÖFÖC omfattande och långsiktigt har bidragit till främjandet och utvecklingen av Gotland (och Sverige) som internationell mötesplats och till fördjupningen av bilden av Gotland (och Sverige) som en drivande aktör inom internationellt samarbete. Detta utgör en positiv effekt av ÖFÖCs till Gotland lokaliserade internationella professionella verksamhet.
Utredningen påpekar ”att det är viktigt att den nationella kulturpolitiken också identifierar områden där särskilda insatser är befogade.” ”Det kan t e gälla särskilda institutioner, organisationer och verksamheter i övrigt som är unika och av särskilt nationell eller internationell betydelse. I dessa fall särskilda insatser från staten vara befogade.”
ÖFÖC kan inte se några skäl varför centret skall inlemmas i kulturportföljen, i synnerhet när alla internationella och nationella frågor med litterär anknytning och frågor i internationellt kulturutbyte samlas hos Kulturrådet. En närmare anknytning av ÖFÖC till Statens kulturråd, eventuellt inom ramen för Kulturrådets internationella uppdrag, eller regeringen framstår mot denna bakgrund som mer naturlig. Denna uppfattning delas också av Östersjöns författarråd, som består av företrädare för samtliga författarförbund runt Östersjön och som alla berörs av hur deras gemensamma centrum agerar i framtiden.
(Östersjöns författarråd – Baltic Writers´Council – BWC - bildades ursprungligen ombord på författarkryssningen 1993 för att ta tillvara gemensamma intressen och har under senare tid utvecklats till en internationell författarorganisation med egen verksamhet och program. Ordförandeskapet växlar mellan medlemsländerna och en huvuduppgift är att försvara yttrandefriheten och upphovsrätten i medlemsländerna. BWC är också representerat i ÖFÖC:s styrelse).
Lars Magnus Lahne Ordförande
Lena Pasternak Verksamhetsledare
Bilaga 1
Ur Kulturutskottets betänkande
1992/93:KRU18
Östersjöns författar- och översättarcentrum (anslagspost 4.7)
Samarbetet inom kulturområdet mellan länderna runt Östersjön
har ökat snabbt under senare år. Formella och informella
samverkansformer har vuxit fram. Flera projekt har planerats för
genomförande i de olika länderna, däribland ett Östersjöns
författar- och översättarcentrum placerat i Visby. I
budgetpropositionen föreslår regeringen att 1,5 miljoner kronor
skall beräknas för detta centrum fr.o.m. nästa budgetår.
Av besparingsskäl föreslås i motion Kr312 (nyd) yrkande 16 att
riksdagen inte skall anvisa de begärda medlen till Östersjöns
författar- och översättarcentrum.
Utskottet anser att Östersjöns författar- och
översättarcentrum kan få stor betydelse för det ökade kulturella
utbytet i norra Europa. Då andra länder åtagit sig att stödja
andra slag av projekt inom sina gränser anser utskottet att
Sverige bör åta sig att stödja detta projekt. Riksdagen bör
därför med avslag på motion Kr312 yrkande 16 beräkna de begärda
medlen under förevarande anslagspost.
Bilaga 2
Baltic Writers’ Council
Yttrande
Östersjöns författar- och översättarcentrum fungerar som bas för, och i nära samarbete med Baltic Writers’ Council (BWC) - icke statsbunden, ideell organisation vars syfte är att främja demokrati och yttrandefrihet och värna om ett fritt informationsflöde mellan författar- och översättarorganisationer i Östersjöområdet. Östersjöns författar- och översättarcentrum har därutöver varit och är en internationell förebild för organisationer världen över.
Janina Orlov
Baltic Writers’ Council
Ordförande
Medlemmar i Baltic Writers’ Council
Denmark
Dansk Forfatterforening
Finland
Finlands svenska författareförening
Finnish Association of Translators and Interpreters
Suomen Kirjailijaliitto
Norway
Den norske Forfatterforening
Norsk Oversetterforening
Norske Barne- og Ungdomsbokforfattere
Norske Dramatikerforbundet
Norwegian Non-Fiction Writers and Translators Association
Iceland
Rithöfundasamband Islands
Estonia
Estonian Writers' Union
Latvia
Writers’ Union of Latvia
Lithuania
Lithuanian Writers’ Union
Lithuanian Association of Literary Translators
Poland
Association of Polish Writers
Russia
St Petersburg Writers' Union
Kaliningrad Writers’ Union
Germany
Verband Deutscher Schriftsteller
Sverige
Sveriges författarförbund |
|
|
|
|
|
|
|
