Intervju med författaren Sofia Nordin


Sofia Nordin har vistats på Östersjöns författar- och översättarcentrum flera gånger sedan 2003 – samma år som hennes debutroman Äventyrsveckan gavs ut.
– Jag kommer gärna tillbaka hit. Dels är det skönt att komma undan och koncentrera sig på jobbet, här har man inte resten av vardagslivet som distraherar. Men det är också väldigt berikande att vara på en plats omgiven av andra författare och översättare, säger hon.


Sofia Nordin, som bor i ett kollektiv i ett hus i Stockholmsförorten Fagersjö, är väldigt fäst vid Gotland och har flera olika kopplingar till ön. Hon var ofta här när hon var liten eftersom hennes mormor hade ett hus halvvägs mellan Visby och Tofta. Hon har även varit här på sommarläger med fältbiologerna och besökt Medeltidsveckan eftersom hon håller på med lajv. Och så har hennes pappa bott på Gotland tidigare.

– Jag har alltid varit här på centret på hösten, årstiden är kopplad till så många positiva minnen här, säger hon.

Just nu skriver Sofia Nordin på fjärde delen i en serie ungdomsböcker som utspelar sig efter en stor katastrof, där de flesta människor har dött av en febersjukdom. Hennes förlag Rabén & Sjögren ger ut den tredje delen, Som om jag vore fantastisk, nu i januari. Hon jobbar även på ändringarna i ett annat manus, som ska komma ut i vår på Norstedts förlag, vuxenromanen Atomer. Hon översätter också från norska och engelska till svenska och gör ofta författarbesök i skolor och på bibliotek genom Författarcentrum.

Manus hamnade i fel hög

Sofia har alltid varit intresserad av ord, språk och berättelser, redan innan hon kunde skriva själv.

– När jag väl lärde mig bokstäverna kändes det naturligt att börja skriva, det blev så av sig själv. Det är något jag övat mig på omedvetet. Man kan göra vad som helst med bokstäver, sätta ihop världar som inte ens finns, påverka någon att tycka och tänka något som hon eller han inte skulle ha gjort annars, säger hon.

Hon har gått en ettårig skrivarkurs på Stockholms Folkhögskola, för att få tid att hitta sin stil och se hur andra jobbar när de skriver, få lära sig att ta kritik, ge andra kritik och läsa varandras texter.

Sofia Nordin hade från början bestämt sig för att skriva för vuxna, eftersom hon tänkte att det måste vara mer action och tempo i ungdomsböcker. Av misstag hamnade hennes manus i fel hög i Norstedts reception, där hon lämnade in det oadresserat.

– Det jag är bra på är att skildra känslor och relationer. De tittade väl hastigt på mitt manus och såg att det handlade om några elvaåringar, och lämnade det till barn- och ungdomsavdelningen. De ringde mig några veckor senare och sa att det var en bra bok, men att det väl inte var en ungdomsbok? Men de var entusiastiska och lät mig skriva om den till en bok för ungdomar, säger hon.

Den gavs senare ut med titeln Förlåt Elina (2005), men först började hon skriva på ett helt nytt manus.

– Jag tänkte att jag ville skriva om något som jag själv hade velat läsa när jag var tolv år. Jag funderade kring olika teman som jag gillar och ett av dem är överlevnadsberättelser av olika slag, rent konkret och fysiskt att folk ska hitta mat, det tycker jag är spännande. Äventyrsveckan handlar om en klassresa där två elever går vilse i skogen tillsammans och eftersom jag också tycker att det är intressant med känslor och relationer så fick det bli tjejen som är mobbad och killen som brukar mobba henne. Ingen är särskilt glad åt sällskapet, men de är tvungna att samarbeta, berättar hon.

Samarbete på centret

Sofia har gett ut en rad böcker sedan hon vann Eriksson & Lindgrens manustävling ”Berättarglädje, 2002” med Äventyrsveckan. 2009 Augustnominerades hon för sin ungdomsroman Natthimmel och året därpå för Det händer nu. Hon skriver även för mindre barn. Förra året gav förlaget ut en bok i läsgruppen 6 till 9 år som hon skrivit tillsammans med vännen Kajsa Gordan: Harry, Gunnar och presenten, med illlustrationer av Caroline Röstlund. En andra bok i serien, Harry, Gunnar och rymlingen, kommer ut i mars.

– Vi var här på centret och planerade böckerna för två år sedan, bestämde handlingen tillsammans, vad varje kapitel skulle handla om och så delade vi upp dem. Jag har en stil där personerna ofta går runt och ältar sina känslor och det händer inte så mycket. Kajsa är tvärtom: det händer mycket på varje sida – vi kompletterar varandra, säger hon.

En väldigt bra stämning mellan dem som är här på centret, en speciell känsla av att man får vara antingen i fred eller social – när man själv vill. Så beskriver Sofia Nordin atmosfären på centret uppe på Klinten.

– Vi pratar mycket om det som har med jobbet att göra, om kultur och författarens och översättarens villkor. Till vardags har man som författare inga kollegor och det är verkligen givande att träffa andra, som förstår vad man pratar om och kanske har stött på liknande problem eller som man kan bolla idéer med. Det är en viktig aspekt, jag skulle inte kunna stänga in mig någonstans där jag var helt ensam. Jag behöver den här kombinationen av lugn och ro och socialt umgänge för att vara kreativ, säger hon.

Text och foto: Maria Molin



 
Selma Ancira
Intervju svenska
Interview English

Cordula Unewisse
Intervju svenska
Interview English

Ursel Allenstein
Intervju svenska
Interview English

Sölvi Björn Sigurðsson
Intervju svenska
Interview English

Pauliina Haasjoki
Intervju svenska
Interview English

Antje Rávic Strubel
Interview English
Intervju svenska
Ersi Sotiropoulos
Intervju svenska
Interview English

Sofia Nordin
Intervju Svenska

Achiro Patricia Olwoch
Intervju svenska
Interview English

Andrei Ivanov
Intervju svenska
Interview English

Agnieszka Pokojska
Intervju svenska
Interview English