| Dikter av Risto Oikarinen. Översättning: Martin Enckell |
 |
Min tunga klyvs likt ladusvalans stjärt, jag kan inte längre blåsa, jag sitter på el-ledningen, jag kvittrar och knarrar, jag faller isär till en av tre som kråkan på staketet och jag flyger likt en som flög bort och över gökboet in i kyrkosalen, jag kolliderar med altartavlan och nödlandar i en orgelpipa, jag förlorar hörseln, medvetandet, en metallvissla tjuter i mitt öra likt en granat. Torv regnar över mig när jag vaknar på myren, på fåglarnas häckningsområde, mina öron ringer, över myrarna går jag mot barrskogen, följer kraftlinjerna över aapamyren. Med svalstjärten, tungan kluven vandrar jag över gungflyet likt en soldatgosse som bär på en trumma, jag spänner fast mina trumhinnor över trumman och ladusvalorna störtar in i mina öron, t t t trrrrrrrrrrrrrrr ett två tre så snabbt att tre blir en.
<
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
>
|
|
|
|
 |
|