| Dikter av Jyrki Kiiskinen. Översättning Peter Mickwitz |
 |
Jag klämde på det elastiska paketet som låg under granen. Jag visste inte
att jag stod i tredje våningen av ett höghus, invid en bro i det mörknade
Europa,
där stod jag mitt i en köldperiod och en upplyst stad, på en udde som sköt
ut i havet. En krona av kärnstridsspetsar var riktad mot udden. Vår glädje
syntes inte på radarn, när jag rev upp kraftpappret
rann ett svartvitt sicksackmönster ut i mina händer, en orm, en zebra.
"Likadana byxor som pappa har", så sade jag och kramade de svartvita knäna,
utanför ur bilden. Sedan börjar skrattet sjunka.
Det sjunker ner i djupet av tre årtionden, ännu djupare ner i grummelgröna
vatten, jag drar upp det i ett glittrande nät, jag drar upp de lappade
byxorna. Jag ser inte nätets gränser.
<
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
>
|
|
|
|
 |
|