Dikter av Jyrki Kiiskinen. Översättning Peter Mickwitz

Jag klämde på det elastiska paketet som låg under granen. Jag visste inte
att jag stod i tredje våningen av ett höghus, invid en bro i det mörknade
Europa,

där stod jag mitt i en köldperiod och en upplyst stad, på en udde som sköt
ut i havet. En krona av kärnstridsspetsar var riktad mot udden. Vår glädje
syntes inte på radarn, när jag rev upp kraftpappret

rann ett svartvitt sicksackmönster ut i mina händer, en orm, en zebra.
"Likadana byxor som pappa har", så sade jag och kramade de svartvita knäna,
utanför ur bilden. Sedan börjar skrattet sjunka.

Det sjunker ner i djupet av tre årtionden, ännu djupare ner i grummelgröna
vatten, jag drar upp det i ett glittrande nät, jag drar upp de lappade
byxorna. Jag ser inte nätets gränser.




< 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 >

Asko Künnap
Julius Keleras
Jyrki Kiiskinen
Nicola Lecca
Risto Oikarinen
Sjón